Jag började söndagsmorgonen med ett OA-telefonmöte. Att få lyssna och dela med andra över- och underätare är en gåva. Att få känna sig "normal" för en liten stund och omges av människor som förstår en och inte tycker att man är konstig. Det är det fina med OA. Att sedan få utvecklas och jobba med mig själv i 12-stegsprogrammet är en av nycklarna till att jag är abstinent idag.
Tyvärr har jag ingen sponsor just nu. Jag söker en ny och vill komma vidare i min utveckling. Nästa vecka ska jag ta ett steg i den riktningen hoppas jag. Det har gått fort för mig i stegarbetet och jag tror att jag mått bra av en paus för att smälta allt och låta känslorna komma i kapp. Men nu vill jag vidare. Är i Steg 4 och har rivit upp hela rabbaten men måste ha tag i en bra trädgårdsmästare för att få råd om hur jag ska plantera om blommorna. En liten liknelse ;)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar