Herregud träning är verkligen lösningen på allt. Tänkt på P hela dagen och kännt mig förvirrad, ledsen och tom. Lyckades genomföra två viktiga möten och en intervju. Kaffet var det som puttade mig över kanten och fick mig att ta mig iväg till träningen. Klev in på body pumpen som en deppig tjockis och 60 minuter senare gick (läs skuttade) jag därifrån som en vältränad tjej som ser fram emot resten av veckan!
Träffade en kompis på Ica och tog sällskap hemma. Bubblade på (engelska dessutom) hela vägen och väl hemma lagade jag inte mindre än två storkok (efter att jag ätit förstås för att ge musklerna energi direkt) och nu har jag jobbat i två timmar. Skrivit en artikel av dagens intervju. Sånt jag annars skjutit på hela veckan om jag suttit på jobbet. Skönt.
Jag ställer mig allvarligt frågan varför man inte ordinerar PT till de som är utbrända, arbetslösa eller bara tjocka?! Subventionera kostnaden för träning. Mer endorfiner till folket! Skillnaden mellan mitt humör ikväll och igår kväll är mil. Det är inte bara energin som finns nu utan också ett positivare tänkande. Jag är inte lika ledsen över P och ser fram emot jobbet mer. Två saker som kändes omöjliga när jag klev ur sängen imorse.
Imorgon blir det vilodag och kanelbullebak med söta Danne (som bara är en vän, jag orkar inte med relationer nu). Men resten av veckan blir full av träning. Träffade dessutom en nyfunnen vän efter mitt pass och på fredag ska vi träna tillsammans. Träningen ger även effekt på det sociala livet! Heja, heja!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar