Lördagsmys för bästis

Ibland blir det inte som man tänkt sig. Dagen som skulle tillägnas min bästis B slutade i att vi som skulle uppvakta henne fick slut på energi och började känns oss mindre krya. Vi tre möttes upp för en runda på stan som följdes av lyxlunch med vin (inte för mig) och sen fortsatt shopping. Någonstans där började jag känna mig väldigt trött och matt. Efter några riktigt händelserika dagar då livet gått i 110 sa kroppen i från. Att ha gäster sova här och direkt efter att jag lämnat av dem rusa till andra vänner för en heldag var inte vad jag var sugen på. Jag behövde ladda om.

Gick hem och tog en eftermiddagstupplur men vaknade med huvudvärk och känner inte alls för den utekväll som är planerad. Förvånande är också att vår andra vän (vi är tre om denna dag) ringde nyss och inte heller mådde bra. Det blir en lugn middag hemma hos mig men det blir nog också bra även om det inte var så planerna var. Vad detta var meningen för vet bara Gud. Tackar för förstående vänner och en högre makt som ser efter mig.

Ikväll bjuder jag på det bästa och enklaste jag vet - plockmat. Stekt halloumi, avokadohalvor, cocktailtomater, minimorötter, gurkstavar, skagenröra, vitlöksbröd i ugn, grillade kycklingklubbor och frukt till efterrätt för den som vill ha. Vi med huvudvärk skippar vinet i kväll och sover tidigt. Önskar dig en fin lördagskväll.



Mys med gårdagens gäster. Te och frukt.




Busenkelt. Hokiefilé, grädde/creme fraiche, tomatpuré och sambal oelek i ugn. Servera med kokt broccoli.

Kvällen efterrätt :)



Tankar = känslor

Vissa tankar har vi tänkt så många gånger att de sker automatiskt. Istället kommer en känsla. Kanske av olust, ledsamhet eller värdelöshet. Var denna känsla kom ifrån kan vi inte härleda, den bara kom och då blir den sann för oss. Men det behöver den inte vara. Rannsaka dig själv. Vad ligger bakom känslan? Var det något som någon sa eller gjorde, något du drömt eller att du hamnade i en situation som du brukar uppleva som hotfull? Att lära sig att snappa upp tankarna innan de blir till automatiska känslor ger jättemycket. Först då kan du jobba med tankarna som får dig att må dåligt.

Vad hände med spontaniteten?

Minns ni när du var liten och inte hade planer för jobb, matlagning, vänner, familj, hämta/lämna, ärenden och storhandla? Hur det kändes? Frihet. Jag inser att min vardag är ett enda stort pussel med bitar som träning, vänner, jobb, familj, måsten, matlagning/handla, resa och städning/tvätt. Jag kan slänga in pusselbiten egentid också eftersom jag får en del av det när jag inte har familj men den biten tenderar ändå att försvinna när de andra vill vara med och slåss om utrymme.

Jag vill inte att livet ska vara ett pussel. Jag vill vara mer spontan och för att kunna vara det kan inte vaje minut vara planerad. Det går ju inte ihop. Nu är det så att jobbet tar mycket tid, och så är det ju för oss alla, men sen då? Säg att du jobbar åtta timmar och sover åtta timmar, då återstår 8 timmar - vad vaäljer du att göra med dem?

Att vara sockerberoende och matmissbrukare handlar om så mycket mer än maten. Det är livet, känslorna och relationerna som vi har problem med - maten är bara ett symtom. Därför gäller det i alla fall för mig att reda ut känslor som dessa, att jag inte hinner med något och känner mig låst, innan de påverkar mig till den grad att jag finner mig själv med handen i kakburken.

Åker och tittar på bil!!

Ett sätt att lösa det hela med stressen är att köpa bil. Jag har ju varit inne på det tidigare men inte hittat nån som passar. Nu dök den upp så vi åker och tittar!

Inställd spinning och senarelagd fika med vännerna ikväll. Planer ändras och livet vänds upp och ner. Vem vet vad som händer ;) Gillar att vara flexibel och spontan, det är ett friskhetstecken för mig. När jag mår dåligt vill jag att livet ska vara inrutat eftersom jag då inte klarar av tvära kast.

Hoppas på att bilen är fin!

Så var det dags igen ...

Vid det här laget har jag börjat se ett mönster. Sömnsvårigheterna kommer när jag är för uppe i mina shoppinglistor, planerande och stressande. När jag känner mig maktlös över att jag inte har någon bil så att jag kan på en eftermiddag klara av allt som står på listan. Nu stressar jag upp mig istället, försöker planera in hur och när jag kan cykla/ta bussen för att få hem de olika sakerna men allt går ju inte att lösa på det sättet heller. Utemöbler är lite svårt att ta hem på bussen hehe.

Försöker lämna över till Gud, slappna av bla bla bla men det enda som hjälper är att faktiskt åka och handla de där j-a grejerna har jag märkt. Då blir det lugnt i själen och jag får sova. På listan står nu: utemöbler, grill, ramar, tavellister, köksklocka och dvd. Visst kan man tycka att jag inte behöver allt det där men jag vill få klart i lägenheten och självklart kunna sitta ute i vårsolen och njuta.

Ska be en vän om hjälp och förhoppningsvis få hem i alla fall ramar, klocka och dvd denna vecka. Utemöbler och grill känns som ett större projekt som jag kanske kan få hjälp av familjen med i påsk.

Ny matplan på g

Jag ska få en ny matplan med mer kolhydrater. Jag som i princip ätit enligt enligt LCHF sen jag gick på matplanen för ett år sedan är redo för nästa steg. Men fler träningspass i veckan, en friskare kropp och lugnare sinne ska jag prova att lägga in frukt, långsamma kolhydrater (mörkt bröd, quinoa, råris, bulgur, rotfrukter m.m.), snabba kolhydrater som banan, russin och macka efter träning samt mer protein än förr. Har en dialog med en kostrådgivare och får se vad det slutar med. Spännande!

Vill äta det som är bra för mig kropp. Känner det i hela kroppen att den skriker efter näring och den mår så bra av träning och vänner. Den mår inte bra av sömnbrist, stress och utebliven träning har jag fått erfara detta år (som ni vet). Jag fortsätter min jakt på vad som är bra för min kropp och knopp men just nu känns det grymt bra!

Nya löparkläder och endorfiner

I fredags gick jag till Stadium på lunchen och fyndade löpartights och tunn jacka för 399 kr. Stadium fyller 25 år och har därför kanonpriser. Slog på stort och köpte en rosa jacka hehe. Eftersom jag varit borta i helgen blev kläderna kvar på jobbet men idag fick de följa med hem efter att jag varit och tränat. Nu är de provade och satt perfekt. Funderade seriöst på att ge mig ut och springa när jag satt på dem men eftersom jag precis kommit hem från body pumpen och var nyduschad och nyäten la jag ner den idén. Dock ska jag försöka att gå från jobbet strax efter fyra (har ett möte till fyra) och prova de nya kläderna på en lång och riktigt svettig power walk i morgon eftermiddag. Det ska ju bli rekordvarmt i morgon!

Med nytvättat hår var jag tvungen att dra på mig de nya kläderna och prova. Satt som en smäck!

Dagens träning bjöd på ett lass endorfiner den med. Att lyfta riktigt tungt ger må bra-hormoner! Även om jag känner att "nä, det här går inge bra" eller "usch vad jag jag vill gå hem" efter andra låten så brukar det ordna upp sig efter halv passet och på slutet, lagom till axelträningslåten (min favvo!) är jag on fire och bara köööör! Efteråt känns det så gött och under middagen kunde jag knappt sitta still för att jag hade så mycket myror i brallan haha.

Matlådeakuten

Längtade hem till att tvätta, packa upp och göra matlådor. Så efter någon timme i köket har jag nu mat för veckan. Det blev matig omelett och kyckling med grönsaker och quinoa och senapssås. Tre lådor av varje. Gott!

Fyllning: Kassler, broccoli, tomart och rödlök.

På med ägg, mjölk och fiberhusk + mozzarella.

Taaaadaa! Ser inte så mycket ut för världen men det är mycket näring i detta!



Grillad kyckling (från frysen), quinoa, broccoli, morötter, lök som varit i ugnen med rapsolja.
Till detta serverar jag en senapssås.



Livet del två

Pratade med min sponsor i morse om att det inte är frestelser som är utmaningen längre - det är livet del två som står på agendan. För ett år sedan hade det varit omöjligt för mig att åka bort en helg och bo med andra i en liten lägenhet, äta alla måltider tillsammans ute och anpassa mig efter dem. Nu är det bara roligt!

Det är som att jag provar mina vingar nu. Om isen håller och om de nya verktygen jag fått från OA tar mig fram. Jag kan ärligt talat inte säga vad som hänt men en förändring har skett.

Faith can still beat the odds. Helgens visdomsord. Nu: på tåget på väg hem med en tidning, en flaska vatten och en påse mandlar. Till middag står det tacos klara i kylen sen syskonmiddagen i torsdags som behöver ätas upp när jag kommer hem.

Dille på hotellfrukost

Fortsätter att ha ett avslappnat förhållande till mat och njuter verkligen av god mat. Något som verkligen inte är vanligt för mig. Men jag hoppas att det håller i sig!

Åt den godaste hotellfrukosten i morse med syster. Njöt av varje tugga och det smakade extra gott efter en lång power walk ;)

Tycker att det är ett friskhetstecken - att mat kan vara god och njutningsfull, inte bara ångest och olustigt.

Ödets mystiska vägar

Varje morgon ber jag Gud att låta mig vara mjuk inför livets outgrundliga vägar. Idag gick jag verkligen stå för det. Sprang rakt in i en gammal kärlek. Här i den staden där vi träffades men som ingen av oss bor kvar i men håller varmt om hjärtat och besöker så ofta vi kan.

Pratade och kramades. Åt lunch. Allt kom tillbaka. Vad händer nu? Upp till Gud. Vad ska jag lära mig av detta? Vi får se ;)

Jönköping

Laddar inför en helg i Jönköping. Syrran är på plats hos mig redan och imorgon efter jobbet tar vi tåget ner. Hälsa på gamla vänner, gamla skolan och gamla hemstaden. Underbart! Det finns få stunder som jag mår så bra som när jag rullar in mot Vättern och ser hur den breder ut sig.

Lillasyster går i mina fotspår och vill läsa min linje på högskolan så vi ska dit på Öppet Hus. För mig är det hem, till Jönköping hittar mitt hjärta alltid även i de mörkaste tiderna. Vem vet, en dag kanske jag bor där igen?

Kroppsmedvetenhet

Jag tror inte att "vanliga människor" tittar på din kropp på samma sätt som jag. Jag tror inte att de är lika medvetna om den som jag. Varje gång jag läser en artikel om en person som lyckats gå ner i vikt och säger: "Kilona bara smög sig på och vipps hade jag lagt på mig tio kilo" blir jag lika förvånad. Det händer inte mig. Jag har järnkoll på min kroppsform och hur min kropp reagerar på min mat. Att jag skulle gå upp tio kilo utan att märka det finns inte på kartan. Jag märker av varenda liten förändring på min kropp. Om det så är vattenkilon innan mens eller nya muskler av mer träning.

Till saken hör att jag inte vill vara så kroppsmedveten. Jag vill leva mitt liv utan att titta mig i spegeln för att se om magen putar eller om det finns celluliter på rumpan. Jag vill bara leva. Inte analysera min kropp. Så nu har jag börjat jobbat med detta. Så länge jag äter bra, tränar normalt mycket, sover gott och mår bra finns det ingen anledning att hetsa upp sig inför kroppens små förändringar. Det är okej. Att inte spegla mig allt för mycket, ha sköna kläder i rätt storlek och fokusera på annat är verktyg för mig.

Det tar för mycket energi att gå och fokusera på hur jag ser ut. Och hur självcentrerat är det inte då? Vem bryr sig om hur jag ser ut?! Det är ju hur jag är och vad jag utstrålar som spelar roll.

Detta ska bli jag. Nu kör vi tjejer! Inget mer trycka ner sig själv för det vi ser i spegeln. OK?

Vår!!

Åh vad härligt det är ute! Tog en timme av lunchen ute och medan andra åt glass unnade jag mig videung och krokus vid ett alldeles underbart blomstånd på stan. De kommer att pryda min lägenhet mycket längre än glassen smakar gott för de andra hehe.

Hur går det för er i vårtider? Känns det lättare eller svårare när solen och värmen gör intåg?

Off to spinn

Nu blir det spinning. Har inte tränat det på ett par veckor så vi får se hur det går. Fick i alla fall med mig en kompis på passet så det är ju skoj :) För två timmar sedan åt jag kesella, turkisk yoghurt, gojibär, kanel och äpple. De andra fikade med kladdkaka på jobbet. Här var det ett val att ladda musklerna med bra energi och inte sån som tar slut efter en kvart. Jag vill vara en aktiv person och då ingår inte kladdkaka före träningen i det konceptet.

Alla dessa val som kallas livet

Varje dag gör vi en massa val som påverkar hur vårt liv blir. Vad du ska äta, vem du ska träffa, hur du reagerar på saker, vad du lägger din tid på, hur mycket sömn, egentid och fritid du får. Allt påverkar varandra som en lång kedja. Det ena leder till det andra och det kan ibland göra mig rädd och stressad. Tänk om jag gör fel val?

Här är det viktigt att lyssna till din inre röst. Vad säger magkänslan och hur känns det efter att beslutet är fattat? Då brukar man veta om det var rätt eller inte. Just nu har jag behövt fatta en del beslut som inte känns allt för roliga men som troligen var rätt i slutändan. Prioritera programmet, maten och träningen framför vänner och roligheter. Kan kännas tufft men om jag inte satsar på att vara frisk kommer jag aldrig att kunna träffa mina vänner eller följa med på roliga saker så det är egentligen ett lätt val.

Gråt och skrik istället för att äta

Ofta ligger det massa känslor bakom en hetsätning. Känslor som vi inte vet hur vi ska få ut på annat sätt än att droga med socker. I alla fall för mig har det varit så att alla "riktiga" känslor kommit över mig när jag väl suttit där i soffan med ett tomt glasspaket, en ihopskrynklad godispåse och ont i magen. Innan visste jag bara att jag ville äta för att "slappna av" men inte vad det var som verkligen gnagde inom mig. Det kommer efteråt.

Så här ska det ju inte behöva vara. Det slog mig idag när jag kom hem och ställde mig och skrek rakt ut i hallen. Kände en sån press från alla håll - jobbet, viljan att prioritera träningen, att fixa bra mat, vännerna jag inte hinner med, elvis som ska ringas varje kväll, att jag ska ha syster på besök tors-fre och sen åker vi gemensamt till Jönköping över resten av helgen. Roliga saker som jag uppskattar något otroligt men som tillsammans idag blev för mycket på mina axlar. Så istället för att äta på det skrek jag rakt ut.

Där stod jag i hallen och skrek till tårarna kom. Sen vandrade jag runt i lägenheten ett tag som i trans. Plockade i en maskin tvätt. Började med maten fast jag sagt till mig själv att jag skulle stilla mig med en kopp te först. Bara gjrode. Och sakta kändes det bättre och spänningarna släppte. Nu har jag ätit lite middag eftersom jag ska träna halv åtta och inväntar att min elftestegskompis ska ringa så att vi kan gå igenom vår dag. Tänk vad jag uppskattar att jag har någon som vill lyssna och bolla med mig för att jag inte ska samla på mig sten i min ryggsäck.

Bortom all press inser jag hur lyckligt lottad jag är. En dag i taget är det bästa vapnet när det känns som om livet snurrar för fort. Och glöm inte att skrika och gråta också kan vara kraftfulla vapen.

Din egen bästa vän

Trött efter en lång men rolig konferensdag inser jag att jag inte gillar att bli kallad stressad och att det är något jag vill jobba med. En kollega som påminde om något som visserligen hände för ett år sedan då jag inte riktigt hade fått kläm på det här att lämna över till Gud och trodde att det var upp till mig att styra över livet, mig själv och andra. Det är en sak att stressa upp mig själv men att göra det med andra eller ställa för höga krav på dem är inte okej. Åh andra sidan - varför skulle det då vara okej att utsätta mig själv för det som jag inte vill göra mot andra?

Jag har många gånger hört att man ska behandla sig själv som man skulle behandla sin bästa vän. Skulle du någonsin bete dig mot en vän som du gör mot dig själv? Trycka mat och godis tills magen står i fyra hörn och du vill kräkas? Straffa dig själv för hetsätning genom överträning och svält för att nästa dag bryta ditt heliga löfte om "aldrig mer"? Eller tala om hur ful, fet och oduglig du är? Inte en chans att du skulle önska ens din värsta fiende detta. Så varför i hela friden gör så många av oss detta mot oss själva? År ut och år in! Nu får det vara nog.

Vad bjuder denna dag på?

Det var längesen jag vaknade upp med en känsla av nyfikenhet och glädje inför dagen. Minns våren 2009 då jag skuttade ur sängen varje morgon för att sr vad livet hade att erbjuda. Behövde knappt sömn, maten var inget problem och jag levde för dagen eftersom jag pluggade, hade massa tid och vänner samt var hög på solen. Sen dess har det inte känts så i mitt liv förutom julafton, födelsedag eller resdag. Men imorse vaknade jag med den känslan igen. Underbart!

Denna dag bjuder på kommunikationskonferens (idagarna två), layoutstart av tidningen jag är chefredaktör för samt en supergod frukost! Till att börja med. Wiiiie! Men framför allt är det vardag, jag är frisk, är med i OA, maten går bra och jag är omgiven av människor som älskar mig. Det finns så mycket att vara tacksam för. Så varför skulle jag inte vara nyfiken och glad?

Fixeli-fix

Vad gör man när man vaknar klockan sju en söndag? Försöker somna om såklart, men om det inte går? Går upp och äter en härligt god frukost, läser lite i en bok, ber till Gud och fixar. Fixar mellis till i eftermiddag när vi ska fira mamma hos henne (och de andra äter tårta), stryker kläder till jobbveckan (skjortor i oändlighet), målar tånaglarna i vårkänslan rosa och plockar lite i lägenheten. Samtidigt står Nyhetsmorgon på i bakgrunden och jag ska snart ringa min sponsor. Inte en allt för tokig morgon ändå :)

Gårdagens löpning satt fint och idag känner jag mig stark i kroppen. Ska ta en power walk på förmiddagen idag innan jag tar tåget hem till familjen för att fira lilla mamma som fyllt år. Mycket familj denna helg och det känns för första gången på länge bra. Har haft ett komplicerat förhållande till min(a) familj(er) men med stegarbetet i OA händer det spännande grejer när jag kan vara ärlig, be om hjälp och uppskatta dem mer.

Mellis som ska ner i en burk och följa med hem till mamma i eftermiddag.

Träffande text på min nya favvokudde.

Nyhetsmorgon är mys för mig.

Fick en fin blomgrupp av pappa och styvmamma igår. Gulligt!

Söndagsmat?

Blev så sugen på att göra hamburgare i morgon. Med massa gott tillbehör! Vad tror ni om det?

Coleslaw, saltgurka, tomat, tomatpuré, hemgjorda biffar och sallad. Mums!

Lev inte på lagrarna

Jag har gjort mina gottgörelser, min mentala storstädning och lämnat över mig till Gud. Det är lätt att tro att man är klar då. Men man blir aldrig klar eftersom livet pågår hela tiden. Det kommer nya situationer, problem, möjligheter och relationer. Känslor kommer och går. Allt eftersom smyger sig småstenarna sig in i ryggsäcken som blir tyngre och tyngre om man inte tömmer den då  och då. Så vill jag inte ha det.

Därför pratar jag med en elftestegskompis varje kväll. För att lämna över och gå igenom min dag så att inga stenar ska ligga i min ryggsäck. Dock känner jag att jag småharmas lite hela tiden på olika personer i min omgivning. Det går på autopilot och känns inte alls bra. Så jag har bestämt mig för att göra om min harmlista, eller snarare uppdatera den och se vad jag behöver jobba vidare med. Vad är det som är hotat och vad kan jag göra istället? Jag vill inte leva med harm, jag vill leva med kärlek.

Detsamma gäller för rädslorna. Så fri som jag kände mig efter att jag hade lämnar över mitt fjärde steg så fri vill jag alltid vara. Ska ta en titt på vilka rädslor som kvarstår och se om det går att jobba med dem mer för att få sinnesro. Det är en konstant arbete att få leva med sinnesro men det är värt det. Måste påminna mig själv om det och inte bli högfärdig.

Jag bestämmer över min dag

Löptränade idag igen. Sprang längre än förr. Samma sträcka men längre löptid och mindre gåtid. Att springa är stort för mig eftersom jag har problem med fötterna och egentligen inte tyckt att löpning är min grej. Men så förra sommaren tyckte jag att det såg så skönt ut när löparna susade fram och bestämde mig för att prova. Fördelarna är att det går att utöva varsom, närsom och egentligen hur som (snabbat, långsamt, intervaller, långlopp). Jag gillar induviduell träning och därför passar löpning mig.
Är sugen på nya löparkläder. Eftersom jag är nybörjare har jag inte så mycket funktionella kläder "som andas" men det är ju såå dyrt! Aja, jag investerar i min hälsa så det är bara att ta fram kortet.

Efter träningen kom pappa och styvmamma över på lunch och allt gick bra. Jag bjöd på god sallad och de tog om så det var ett gott tecken även om pappa lämnade minimozzarellan på sin tallrik ;) Sen följde jag med dem på ett spontanbesök hos en annan släkting för lite fika. Något som jag skulle tyckt varit jättejobbigt för några månader sedan men som jag nu sa ja till utan att blinka. Något har hänt. Jag känner en ny frihet.

Kvällen spenderar jag självvalt hemma. Flera inbjudningar till "en drink på stan", "fest hos mig" och "dansa natten lång" fick stå tillbaka för en myskväll. Önskar dock att jag hade haft en mysig karl att gosa ner mig i soffan med en kväll som denna. Att vara ensam är inget måste, ville bara slappa. Men det kommer när jag är redo. Affirmerar på med "Jag är så glad att jag har träffat mannen i mitt liv" och hoppas att jag drar till mig det som jag fokuserar på ;)

Jag är ung och "borde" vara ute en lördagkväll men väljer att vara hemma. Inte med en godispåse, inte med en kille och inte som ett offer, utan helt själv roar jag mig med en kopp te, film och mys. Snart ska jag prata med min Elvis också!

"Du bjuder väl på kaffe och nybakt?"

Pappa, hans fru och ev. mina systrar kommer över på lördag förmiddag för att se min nya lägenhet och självklart för att bara träffas. Jag föreslog att jag ska bjuda på lunch och kände den vanliga prestationsångesten komma. Vad ska jag bjuda på som passar mig, och som passar min kinkiga pappa i smaken? Tänkte spontant på en sallad med kyckling, soltorkade tomater, pesto, sallad, gurka, paprika och sockerärtor. Och en brödbit till dem som vill.

Så jag meddelade pappa att jag gärna bjuder på lunch och han kontrade med: "Det får du gärna göra. Du bjuder väl på kaffe och nybakt innan också?" Jag undrar om han säger så bara för att reta mig eller om han ärligt talat inte förstår bättre.

Jag lämnar över detta till Gud. Det kommer att bli jättebra! Jag som inte ens har en kaffebryggare hehe. Men har investerat i en kaffepress. Kan det funka?

Tacksamhet är medicinen mot harm

Har känt harm mot en viss person i min omgivning ett tag nu. Det äter upp mig inifrån och får mig att må dåligt. Känner mig maktlös, bitter och arg. Inser nu att jag inte lämnat över situationen till Gud tillräckligt.

Jag börjar med att be om villighet att släppa kontrollen över situationen. Det kommer kanske inte bli som jag vill men allt är enligt Guds plan, det kan jag vara säker på. Det finns en mening, en läxa och ny erfarenhet bakom varje prövning som livet bjuder på. Jag kommer lära mig något av detta med, det kan jag vara säker på.

Så jag lämnade tidigare ikväll över situationen, relationen och framtiden till Gud. Nu när jag skulle gå och sova kom en sån enorm tacksamhet över mig. Jag har det väldigt bra och lever ett privilegierat liv. Varför känna harm och missnöje? Dags att ta till tankens kraft igen och fokusera på det positiva - det blir det som jag drar till mig.

Med tacksamhet i hjärtat är det nu dags att sova. Fortsätter att lämna över denna stenbumling till Gud imorgon igen. Sov gott!

Color me happy

Kände imorse att jag suktade efter färg. Så det blev lila från hallon/blåbärsyoghurt, gula i ägget, ljusrosa från tulpanerna, korallblus och grönt från kiwi (som förvinner i det lila på bilden). Jag tror på att hjärnan blir gladare av färg och för att gardera mig lite extra tog jag mina vitaminer så duktigt. D-vitamin och Mitt val Sport.

Fokus på mat ger fokus på mat

Jag mår som bäst när mat är en icke-fråga för mig. När jag har fullt med vänner runt om mig, jobbet ger mig utmaningar och jag får träna mycket. Då äter jag för att få energi till livet och då vill jag ge kroppen bra mat. Det är liksom inget krångel. Det är när jag börjar läsa för mycket matbloggar, grotta ner mig i recept och tänka för mycket på mat och måltider som det spårar ur. Då får jag sug och bli manisk. Oroar mig för om jag får i mig allt jag ska och om jag inte bort prova ditten och datten i alla fall, det sägs ju vara nyttigt. Vill äta det jag inte kan och blir ett offer istället för att leva mitt liv.

Så släpp matfrågan. Skaffa en matplan och gör dig av med prestationskraven. En kycklingfilé, kokt broccoli och en svampsås till det blir en utmärkt middag, det behöver inte bara Nobelmåltid varje kväll. Eller gör som jag, laga storkok så att maten räcker i flera dagar och därmed slipper du laga, tänka och planera mat varje dag. Allt du behöver komma ihåg är att äta dina måltider :)

Jag försöker också storhandla en gång i veckan för att slippa springa på affären stup i kvarten. Ingen skulle säga till en alkoholist att gå på Systembolaget varje dag men vi sockerberoende förväntas stå lugnt bland godis och glass när vi är hungriga och sugna strax innan middagen. Visst måste jag kompletteringshandla ibland men det känns allra bäst både i själen och för ekonomin om jag inte springer till ICA varje dag. Hur tänker du kring matplanering?

God morgon!

Jag önskar er en fin dag! Idag återinför jag lunchprommis :) Härligt!

Lite gladare

Nu går jag och tränar. Lite gladare är jag också. Intog för första gången mitt nya mellis vid skrivbordet en och en halv timme innan träningspasset. Kände mig inte uttittad men de vänjer sig nog och kanske frågar de så jag får chans att säga som det är; kroppen behöver energi om jag ska orka träna.

Håll tummarna för ett bra första pass efter förkylningen. Peppad och lite nervös!

Bara en sån dag

Idag är jag inte på topp. Min högsta önskan är att ha ett eget rum istället för att sitta i kontorslandskap och de dagar då jag inte är på toppen växer den längtan ännu mer. Med huvudvärk och allmän trötthet stör jag mig på kollegor mer än vanligt. Vill bara sköta mitt jobb ifred.

Ska ta en sväng på stan nu under lunchen och sen gå och träna efter jobbet, det är bästa medicinen mot både huvudvärk och irritation. Förhoppningsvis kommer dagen bara att bli bättre och bättre. Klarar inte när människor ska peppa upp mig och få mig på bättre humör. Jag är en "bryt ihop och kom igen"-person och vet mycket väl att det inte är bra att vara sur och att livet blir lite svårare om man ser det negativa. Dock har jag såna dagar och det måste få vara okej.

Nu blir det till att fylla på med energi i form av lunchlåda.

Allt kan inte vara perfekt hela tiden

Livet är rörigt, föränderligt och händelserikt. Det står aldrig still och en stor del av 12-stegsarbetet handlar om att lära sig hantera livet. För mig som perfektionist är det en utmaning att hitta sinnesro i en stökig lägenhet, tillsammans med personer som gör saker annorlunda eller då planer grusas. Idag har en tv-bänk ställt till det.

Den nystädade lägenheten förvandlades till ett frigolitinferno, små bitar överallt! Dessutom skruvade jag ihop bänken fel och fick börja om. Till slut står den nu monterad och klar i alla fall. Flytten av tv och högtalare tar jag i morgon. Tålamodet är nog prövat för idag.

Så här i efterhand kan jag se att jag jagade upp mig lite väl mycket. Men jag är less på att leva i kaos, frigolit och damm. Tar fram dammsugaren imorgon och inser åter igen att jag trivs bäst i ett rent hem. Det vet jag inte om det någonsin kommer att försvinna - oavsett hur mycket jag jobbar på i 12-stegsprogrammet.

Nytt favoritmellis

Kesella, turkisk yoghurt, kanel och krossade linfrön. Doppa äppelklyftor i denna underbara gegga. Njut! Ett perfekt mellis innan träning som jag kommer att ha med mig till jobbet imorgon innan body pump-passet. Så underbart att få gå och träna imorgon. Nu anser jag mig vara frisk från förkylningen. Nu kör vi!

Kvällens outfit

Mumsig lunch

Färsbiffar med soltorkade tomater och mozzarella i blev det till lunch. Gjorde ett storkok så att det räcker till mig och fina B över middag ikväll innan vi ska på födelsedagsfest hos K där det bjuds på lite snittar. Till biffarna slängde jag ihop en chilisås på det som fanns i kylen. Salladen såg ut som att den skulle kasta in handduken vilken sekund som helst så det fick bli till att äta upp den även om blomkålsris är det som passar bäst till den här rätten.

Nu ska jag ut och njuta i solen. Vågar mig inte på en prommis eller löprunda, vill bli av med den här förkylningen en gång för alla. Men lite kvalitetstid med B under en shoppingrunda och fika ska jag nog klara :)

Vill göra allt på en gång!

Men börjar med telefonmöte i OA. Sen längtar jag till städ, tvätt och matlagning. Kan låta konstigt men det känns ju så bra efteråt. Fina B ska komma över i eftermiddag och sätta ihop det sista av bokhyllan med. Yes!

Kvällsfika

Sitter med bästa K och fikar. Planerar morgondagens festligheter, snittar och dricka. Och pratar en hel del skit ;) Skön fredag helt enkelt. Jag trivs bäst med andras sällskap just nu. Andra gånger vill jag ha egentid. Sånt är livet. Bara att rida på vågen.

Ett alternativt fredagsnöje

Jag ser det väldigt tydligt. Mitt mönster kring mat. Jag har använt det som ett substitut. Visst har jag svårt för att begränsa mig och förstår inte syftet med en kaka utan ska jag äta kaka vill jag göra det ordentligt. Så är jag på de flesta områden i livet; jobbet, träning, relationer och även då inom kosten. Men det finns en annan aspekt också.

Idag är det fredag. Efter jobbet ville jag dricka massa kaffe med K på vårt fik i stan, träffa ”min” kille och laga en god fredagsmiddag med lite rödvin till eller ge mig ut på en löptur. Nu var inget av dessa val ett alternativ eftersom K skulle kolla på lägenhet, jag inte har någon kille men däremot en förkylning som inte vill gå över. Jag blev rastlös och började fundera på alternativ.

Vad jag inser är att jag behöver fler alternativ till fredagsmys (eller mys vilken dag som helst för den delen). Hade ju det som en uppgift av min sponsor men då var det sommar och livet såg lite annorlunda ut och dessutom behövde jag inte använda det så ofta eftersom jag inte var själv så mycket på fredagar. Men nu behöver jag damma av denna uppgift igen. Kom fram till att jag behöver köpa den där dvd:n jag tittat på. På så sätt öppnas ett till alternativ en slapp kväll som denna – hyra en film på vägen hem. Tror att det skulle funka jättebra när vänner inte har tid, jag inte dejtar någon eller är sjuk. I morgon bär det av till NetOnNet, det är gångavstånd härifrån.

God morgon!

Separationsångest

Efter tre dagar på kurs kände jag en enorm separationsångest idag när det var dags att skiljas åt och gå tillbaka till vardagen. På kontoret satt samma människor med samma problem. In kom jag och kände mig som en nyservad bil. Nya tankar, värderingar och idéer. Framför allt saknade jag mina kursare och det öppna klimat som rådde i vår lilla kokong.

Jobbade mig igenom tre dagars mail och gick hem vid sex. Separationsångesten och ensamheten slog till ordentligt när jackan åkte på och jag insåg att jag skulle hem till en tom lägenhet. Ringde en vän och bjöd över henne på tacos som bara var att värma från gårdagens middag. Tio minuter senare var både hon och jag hemma hos mig och åt middag, skrattade och delade knäppa minnen. Precis vad jag behövde! Hon stannade bara någon timme eftersom hon var tvungen att jobba på en presentation till i morgon och det var perfekt. Jag behöver nog trots allt smälta kursen och dess innehåll lite i lugn och ro.

Imorgon är det fredag och veckan har varit riktigt lyckad. Känner frihet i maten, lugn i själen och kärlek i hjärtat. Förhoppningsvis håller det i sig under helgen. Ett frö om mitt framtida jobbliv är sått... Hur det kommer att bli får vi se ;)

Ett år i OA idag!

Idag för ett år sedan gick jag på mitt första OA-möte på bibblan i stan där jag bor. Då fanns det en grupp här (det finns det inte idag) och det är jag evigt tacksam för. De kunde snabbt fånga upp mig och jag fick där och då på mitt första möte en sponsor. Vi satte igång att jobba i stegen och aha-upplevelserna avlöste varandra. Det var lätt att vara abstinent och efter några veckor fick jag en matplan utformad för mig. Jag jobbade på snabbt med stegarbetet och var flitig som vanligt. Min Gud hittade jag efter ett tag men jag kan inte påstå att jag visste då vad det innebär att lämna över, det vågade jag inte än.

Så småningom la sig matbesattheten och OA blev vardag. Tyvärr tog min sponsor återfall och vår lilla grupp splittrades. Jag drev vind för våg och tog själv återfall på återfall under sommaren innan jag slutligen blev tipsad om den sponsor som jag har idag. Hon är helt underbar och blev min räddning. Vi fortsatte jobba i stegen och sedan i början av detta år lever jag nu i steg 10,11 och 12 vilket man ska. Det innebär att jag tar tag i problem direkt när de kommer, ber om ursäkt om jag gjort fel och diskuterar min dag tillsammans med en annan OA-vän varje kväll (en s.k. Elvis). Jag ber och mediterar samt är ledig sponsor för att föra budskapet vidare.

Det har varit en lång resa uppdelat i många olika delar. I början kände jag hopp och var nykär i OA, det var lätt att vara abstinent men det blir också vardag och då kom prövningarna. Jag föll, tog mig upp, föll, kände hopplöshet och frustration. Varför funkar det inte?! Jobbade på i stegen ändå och kom vidare. Insåg några rejäla sanningar om mig själv och blev villig att gottgöra dem jag sårat. Ville inte längre släpa på gammal skit utan lämnade över det till min sponsor och till Gud. Fri och renad gottgjorde jag och det var tufft. Mycket energi och tårar passerade mig under november och december. Innan nyår var jag klar och redo att kliva in i de steg som jag nu lever i för resten av livet. Hittade en ny kvällsrutin och upptäckte meditation.

Det nya året har bjudit på en del utmaningar i form av flytt, brustet hjärta, sömnproblem, nytt jobb och litet återfall. Men jag känner mig starkare än någonsin. Glad, tacksam och kärleksfull skulle jag beskriva mig som idag. Hur det känns imorgon vet ingen utan Gud. Ett år i OA känns som en oändlig tid men ändå ack så kort. Många lärdomar senare är jag oerhört tacksam för att hittade hit.

Mentala modeller, vänsterkolumn och slutsatsstegen

Går kurs på jobbet och där får vi lära oss att utmana våra tankesätt och förutfattade meningar. Vi lär oss tänka ett steg längre, se hur andra ser på oss och lär oss coacha andra. Väldigt lärorikt. Tänkte faktiskt lite på OA när jag satt där, upplägget som vi har med sponsor och sponsee är väldigt likt det som vi lär oss om konsultation, coaching och att utmana mentala modeller. Ett underbart gäng är det i alla fall och jag känner lite sorg inför att vi inte kommer att ses mer. Inte på samma öppna och ärliga sätt i alla fall. Men vem vet, kanske kommer någon av dem att bli min vän i framtiden?

Eftersom att jag går kurs 8-17.30 varje dag äter vi mycket tillsammans. Förmiddagsfika, lunch och eftermiddagsfika. Allt går jättebra tycker jag. Och skulle det mot förmodan vara någon som undrar något så har vi ett sånt bra klimat i gruppen eftersom att vi pratar om så mycket personliga saker att det inte skulle vara någon fara att öppna mig. Önskar att vi hade samma klimat på min avdelning där vi jobbar. Troligen skulle hela min avdelning må bra av att gå denna kurs tillsammans för att släppa på tyglarna.

Jag har trots min förkylning haft en sådan energi dessa dagar och det är jag så tacksam för. Imorgon ska jag prova mig på ett Body Pump-pass och hoppas kroppen tillåter, det är ju så kul att jag inte kan hålla mig borta längre!

Det går bra nu!

Går ledarskapskurs via jobbet i tre dagar. 30 nya ansikten att blotta sig inför genom gruppdiskussioner, samtal och övningar. Tidigare hade det skrämt livet ur mig och prestationsångesten hade kommit direkt. Imorse reflekterade jag därför över hur lugnt jag var när det var dags för presentation, jag hade ju lämnat över till Gud.

Maten känns så bra just nu. Fortsätter att känna mig fri och gör mina val, är inte ett offer. Gillar maten jag äter för att den får mig att må bra. Enkel matematik. Våren spritter i benen och jag vill bara träna men väntar till på torsdag för att bli helt fri från denna miniförkylning.

Hur går det för dig? Skriv gärna och berätta!

Extra vänlig idag

När jag och min Elvis går igenom dagen på kvällen ska jag bland annat reflektera om jag varit vänlig och kärleksfull under dagen. Det är inte alltid jag kan svara ja på den frågan, ibland är jag självupptagen och ser inte mina medmänniskor. Idag har varit en sån dag då det är lätt att vara vänlig och kärleksfull. Vår chef påminde om det på morgonmötet också. En dag då jag uppskattar människor runt om mig och vill ge tillbaka.

På tåget till Stockholm satt jag bredvid en trevlig tjej som jag pratade med och sen tog sällskap med en bit. Något så litet som ändå piggar upp. Att le lite extra till dem jag möter har jag också praktiserat. Och att rikta dem uppmärksamhet istället för att gå i min värld. Prova så får du se att det händer häftiga saker!

Innan jag hoppade på tåget hem skalade jag ett ägg där jag stod på perrongen. Det var dags för mellis och jag skiter i om nån tittar. Det har jag lärt mig genom OA.

Love is in the air

På vägen till jobbet imorse såg jag ett sånt gulligt par. De var så där underbart nykära att när de skulle skiljas åt och cykla åt olika håll stannade de för att ge varandra en puss. Och så en till. De rörde vid varandra som om det var sista gången de skulle ses. Och deras blickar var så förälskade. Det var inte alls för mycket eller snuskigt utan såg så fint ut. Han gav henne en puss till och vek sedan av medan hon gick över övergångsstället. Utan att hon såg (men det gjorde jag) stannade han upp och tittade leende efter henne tills hon försvann.

Att se denna uppenbara kärlek som två personer kan ha till varandra värmde verkligen mitt hjärta. Samtidigt kom sorgen, för det där har varit jag. Men livet ville annorlunda och nu är det inte jag längre. Men hoppet om äkta kärlek lever kvar - idag starkare än någonsin.

Kloka ord

Idag sa min chef på förmiddagsmötet: "Där man bestämmer sig för att lägga fokus, det är där förändringen händer." hon har så rätt. Man kan inte gå och tro att en förändring kommer att ske om man inte jobbar för den.

Hur vill du leva ditt liv?

Det är den centrala frågan i mitt liv just nu. För första gången på länge känner jag att jag kan påverka min situation. Jag kan välja att äta den mat som är bra för min kropp och ge den endorfiner och må bra-hormoner genom träning och umgänge. Jag har alltid ett val. Sitta hemma och hetsäta eller ta en löptur. Träffa vänner och familj eller vara ensam. Jobba eller vara ledig. Sova eller vara vaken. Äta sånt som kroppen mår bra av eller det som gör mig tjock, deppig och otillfredsställd.

Visst finns det gånger då vi inte har ett val, så är det för mig med. Då gäller det att acceptera situationen och lita på att det är som det ska vara. Men oftast ställs vi inför små val varje dag som påverkar hur våra liv blir. Vad du ska äta till frukost, om du ska träna på morgonen eller sova lite längre, vilken väg du tar till jobbet, hur du väljer att tackla en trasig dator eller en sur kollega, vad du äter till lunch, hur du reagerar på avbokade möten och ändrade villkor, om du äter ett mellis eller faller för frestelsen av bullar klockan tre, hur du möter dina barn när du kommer till dagis, hur du uppträder mot din familj och sist men inte minst – hur du behandlar dig själv.

Jag har kommit till ett vägskäl känner jag. Ett bra sådant. Hur vill jag leva mitt liv är frågan jag ställer mig. Ett aktivt liv med bra mat, mycket motion, nära vänner och en ständigt utvecklande relation med min familj. Jag vill inte jobba ihjäl mig och jag värderar fritid mer nu än förr. Jag vill träffa en man att dela mitt liv med och för att kunna göra det måste jag först välja vilket liv jag vill leva. Sluta vara ett offer och inse att jag alltid har ett val.

P.S När jag är sjuk återkommer alltid dessa djupa frågor. När jag inte kan göra det jag vill kommer jag på vad det egentligen är jag vill göra. D.S

Avokado är ett favoritlivsmedel just nu.

Vitaminer i massor!

Det är viktigt med de små sakerna i livet. En cappucino på fredagen är mitt godis!

Det ska vara gott att leva. Mums!

Min kropp mår så bra av ägg. Energi, energi, energi!

Att äta närproducerat och efter årstider är så jag vill leva.

Träning är A och O för mig. Utan den mår jag inte bra.



Maten ska vara god, ge min kropp energi men också vara fin för ögat. Lördagsfrulle lägger jag gärna lite extra tid på :)



Vill hitta en underbar man att dela mitt liv med en dag <3

Rastlöshet triggar

Jag ser det så tydligt. Nu när jag ska ta det lugnt fast solen skiner ute och jag bara vill träna så kommer ett litet sug snygande. Jag äter lätt på rastlöshet. Ingen fara alls just nu men jag observerar mitt beteende. Tar en kopp te och har satt ihop sex matsalsstolar som inhandlades igår. Nu behöver jag dock vila ut förkylningen lite.

"Det kommer fler soliga dagar", intalar jag mig. Det gör det lättare att ligga inne och kurera mig. Vi går mot ljusare tider så det stämmer nog :)

Neutral inställning som bara kom

Det är märkligt. Hur kan jag ha gått från en tvångsmässig överätare som inte kunde stå emot socker till en person som intagit en neutral inställning? Som det står i Stora boken, löftena till Steg 10: ”Vi kommer sällan att vara intresserade av triggermaten. Om vi frestas, ryggar vi tillbaka som för en eldsflamma. Vi reagerar sunt och normalt och vi upptäcker att detta har hänt automatiskt. Vi kommer att upptäcka att vår nya inställning till mat har infunnit sig hos oss utan något tankearbete eller ansträngning. Den bara kom! Det är detta som är miraklet. Vi kämpar inte, och inte heller undviker vi frestelsen. Vi upplever det som att vi tillåtits inta en neutral inställning - trygga och skyddade.”

Så här känns det. Konstigt. Härligt. Vill tanka med den mat som är bra för mig. Så att jag kan träna, leva och må bra. Åh vad träningen blir viktigare och viktigare i mitt liv. Förr var det för att bli smal och se bra ut och nu är det mer för att må bra och överleva. För det handlar inte om att vara duktig, det är inte därför jag tränar, utan det är för att få ett bra liv. När jag kan springa lite längre eller lyfta lite tyngre ökar mitt självförtroende och jag blir stolt över min kropp. Självklart vill jag fortsätta denna bra cirkel genom att ge kroppen den mat som den vill ha och mår bra av.

Nu ligger jag tyvärr nedbäddad i sängen, förkyld. Vill ut i vårvädret och ta en power walk och kanske testa löpstegen lite men det får vänta. Nu måste jag bli frisk. Det finns någon mening med att jag blev förkyld och fick ställa in helgplanerna. Vad den är vet inte lilla jag, det vet bara Gud.

Inte igen...

Kände det redan sent i går kväll. Huvudet värkte lite och jag var onormalt trött, ändå hade jag svårt att somna. När en vän väckte mig med ett sms om en löprunda 6.23 (inte ok en lördagmorgon!) insåg jag att jag var snorig och lite torr i halsen. Inte kunde jag somna om heller så vid sju drog jag min smått förkylda kropp ut till köket för att göra frukost. Superhungrig i alla fall, ett gott tecken. Äggen fick sällskap av massor med te, multivitamin, D-vitamin och Alvedon. Nu ligger jag i sängen igen och vill sova men kan inte.

Har en fullspäckad dag framför mig. Har inte tid (eller lust) att vara sjuk igen. Hoppas kunna hejda det innan det bryter ut helt. Vad heter det där man kan köpa på hälsokosten som ska vara bra att ta om man känner av förkylning?

Eget mys och ny favorit

Kompisen blev kvar hos frissan så det blev ingen after work men lika bra var väl det. Att få en myskväll själv hemma är aldrig fel. La lite extra kärlek på middagen och satte på bra musik. Har hittat en ny favorit som fick göra salladen sällskap; soltorkade tomater. För några år sedan minns jag att jag skulle prova dem och tyckte det var så äckligt men nu älskar jag dem mer och mer. Även smaksinnet förändras. Köpte hem en ny burk idag, man kan ha tomaterna till så mycket. Hackade med mozzarella i färsbiffar, i sallad, i grytor och till tapas. Mums!

Fredagsmiddag. Sallad, tomat, gurka, rädisa, rödlök, gurka, soltorkade tomater, avokado, ägg, kräftstjärtar och olja från tomaterna.

Ännu en bra dag har passerat och jag är tacksam. Tänder ljus och myser vid tv:n. Imorgon kommer min nya tv-bänk och det blir en sväng till Ikea och Mio med mamma och Kjell för att köpa matsalsbord och stolar, hämta hem bokhylla och klocka som kommit in samt titta på lite annat smått och gott. Invger helgen med att läsa en ny favoritblogg. Vad hittar du på ikväll?

Fredagsmys!

Det handlar mycket om inställning

De dagar som jag tänker att jag kan äta vad jag vill och ta det "piano" på jobbet funkar det jättebra för mig. Det är då jag äter bra för att jag vill det och jobbar med det som jag tycker är kul och gör ett bra jobb. När tvånget försvinner och prestationen tonas ner då mår jag som bäst. Krav och stress får mig att slå bakut.

Så med rätt inställning kommer man långt för tankens kraft är stark. Några tips inför helgen:

• Lita på Gud. Din självtillit kommer alltid att svika dig men du kan lita på att av Gud får du det du behöver och klarar av. Så sitt lungt i båten.
• Ät mat som din kropp mår bra av och som ger dig energi. Vad det är vet du bäst själv. Låt ingen annan bestämma vad du ska äta eller inte.
• Hitta må bra-hormoer på annat sätt än genom mat. Kramas, motionera, mys i soffan med en kopp te, träffa vänner eller prova något nytt som ger en kick.
• Glöm inte bort att ge näring till din andliga sida. Be, meditera och slappna av. Ta en promenad i skogen, vila och hämta kraft.
• Ha kul! Gör det som du njuter av när du är ledig. Inga måsten eller krav.

TGIF!

Fredag. Sol och ledighet. Ska sluta tidigt för att ta en pw/löprunda i solen  och sen får vi se vad helgen bjuder på. En vän från Stockholm kommer på besök imorgon och mina föräldrar ska hjälpa mig köpa hem de sista möblerna till lägenheten med. Självklart blir det OA-telefonmöte på lördag kl.09, ett bra sätt att börja helgen :)

I natt och natten innan det har jag sovit helt okej. Märker att jag har mer energi nu och är mycket gladare. Rent av lycklig. Det skrämmer mig och det är extra viktigt att jobba med "en dag i taget"-tänket nu har jag märkt. Tacksamhet inför en bra dag idag och inte tänka så mycket på hur det kommer att bli i morgon. Jag är inte van att vara lycklig och inte ha fullt med problem. Vet inte hur man lever livet på det sättet, men det är väl bara att vänja sig ;)

Sovmorgon gör gott

Tog sovmorgon med min bästis som var på besök från Jönköping. Det blev en lugn och fin morgon utan stress, med god frukost och mycket prat. Kom till jobbet vid klockan nio och önskar att det alltid kunde vara så. Det är ju inte hållbart att börja klockan nio varje morgon men skönt skulle det vara ;)

Hela dagen blir lugnare. Och fint väder har vi också. Funderar till och med på att ta en lunch med kollegorna, jag som aldrig följer med ut och äter. Sen vill jag träna i eftermiddag/kväll. Peppa mig gärna, jag vet att jag mår bäst av att träna även om det inte känns så direkt efter en jobbdag.