torsdag 6 september 2012

Att vara tacksam för det lilla

Varit hos gyn och är tacksam för att den knöl jag hittat i underlivet inte var farlig. Inget får mig att bli så tacksam och uppskatta livet så mycket som när jag skrämms upp så där. Promenerade i lugn och ro tillbaka till jobbet. Finns det inget viktigare än jobbet?! Jo, det finns det verkligen, glöm inte det!

När jag låg där i gynstolen insåg jag att jag nog krympt en del. Kände mig liten och skör. Vill inte bli smalare nu, uppskattar de kurvor jag har. Nu ska jag bara njuta av livets alla godsaker samtidigt som jag tar hand om kroppen med träning, sömn och kärlek.

Sedan lillebror dog har jag haft svårt att känna tacksamhet. Jag får leva men inte han, det är inte rättvist eftersom han var så ung. Nu har jag börjat kunna känna mer tacksamhet mot livet igen. Mina vänner, familjen, fina P, jobbet (jobbarkompisar), träningen, min fina lägenhet, att jag är frisk, att jag lever...

Här kommer i alla fall en fin låt :) Nu är det lunch. Matvete, kyckling/bacon/grädde/kesella/chilisås och banan. Fattas bara jordnötter för att det ska bli Flygande Jacob.


Erik Linder – Så länge hjärtat slår feat. Hanne Sørvaag

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar