torsdag 12 juli 2012

Rastlös och ensam

Ett bakslag på semestern. Idag har solen strålat och det innebär ofta osynliga förväntningar och krav för min del. Har inte gjort något särskilt: joggingtur innan frukost, sola och läsa bok på uteplatsen, surfat, pratat med en vän i telefon och bakat. Känt mig ensam och rastlös. Vilket så klart ledde till att jag satte i mig en hel plåt chokladmuffins. Det är så uppenbart att jag äter för att "göra" något, tristessäter. Inte bra alls men imorgon är en annan dag.

Imorgon åker jag ut till vårt landställe i Roslagen och hälsar på familj och släkt och även en tripp till en vän som har stuga nära. Det kommer göra mug gott och få mig att slappna av. Förra sommaren hade jag supermycket ångest över att åka ut till landet. Minns att jag hade med mig matlådor att värma för att jag inte kunde äta deras mat. Nu är det inte längre något problem. Jag äter allt och fokus ska vara att slappna av i maten under vistelsen och finna semesterro.

Trots att jag äter allt blir jag lätt kontrollerande med mina mellanmål, träningspass och kolhydrater. Det tar tid att tillfriskna från ätstörningar. Inser att jag behöver involvera vänner och familj mer. Ha en kontinuerlig dialog om hur det går med maten. Släppa in dem mer för att slippa ensamheten. Men en vän kommer jag att låta gå nu. Att hålla henne kvar i något som inte finns gör mig bara ont. Hon vill gå vidare och jag har kämpat länge nog nu.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar