söndag 8 juli 2012

Running in the rain

Från morgon till kväll ska det regna här. Det höll uppe en timme och jag passade på att ut och springa en runda. Är lite hatkärlek till löpningen. Innan jag ger mig ut är jag lite smårädd om jag inte löpt på några dagar. Orolig att inte klara av. Väl ute känns det kanon halva rundan och sen kommer tröttheten och svetten rinner. Det är nu den riktiga träningen börjar. Det är en kamp mellan hjärnan som säger "stanna och vila" och kroppen som har mer att ge. För när hjärnan säger stopp har kroppen dubbelt så mycket att ge - kom ihåg det!

Jag gillar denna bit av löpningen också för den gör mig mentalt starkt också. Jag peppar mig själv i mål, ofta med en planerad vilopaus på en minut 2/3 av rundan, och kommer hem högröd i ansiktet. Jag flåsar, svettas och faller ihop i en hög. Och jag är så nöjd med mig själv!

Jag vill vara en löpare. Är kär i konceptet att kunna flyga fram överallt, när jag vill, med vem jag vill och få en grym träning. Ändå är min kropp inte riktigt byggt för det. Jag har korta knubbiga ben, är bara 1,63 lång och har inte tränat mycket som barn/ungdom utan kom igång sent (16-17 år). Men jag ger mig inte: jag vill vara en löpare - på mina villkor. Inte som någon annan.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar