torsdag 22 mars 2012

Kroppsmedvetenhet

Jag tror inte att "vanliga människor" tittar på din kropp på samma sätt som jag. Jag tror inte att de är lika medvetna om den som jag. Varje gång jag läser en artikel om en person som lyckats gå ner i vikt och säger: "Kilona bara smög sig på och vipps hade jag lagt på mig tio kilo" blir jag lika förvånad. Det händer inte mig. Jag har järnkoll på min kroppsform och hur min kropp reagerar på min mat. Att jag skulle gå upp tio kilo utan att märka det finns inte på kartan. Jag märker av varenda liten förändring på min kropp. Om det så är vattenkilon innan mens eller nya muskler av mer träning.

Till saken hör att jag inte vill vara så kroppsmedveten. Jag vill leva mitt liv utan att titta mig i spegeln för att se om magen putar eller om det finns celluliter på rumpan. Jag vill bara leva. Inte analysera min kropp. Så nu har jag börjat jobbat med detta. Så länge jag äter bra, tränar normalt mycket, sover gott och mår bra finns det ingen anledning att hetsa upp sig inför kroppens små förändringar. Det är okej. Att inte spegla mig allt för mycket, ha sköna kläder i rätt storlek och fokusera på annat är verktyg för mig.

Det tar för mycket energi att gå och fokusera på hur jag ser ut. Och hur självcentrerat är det inte då? Vem bryr sig om hur jag ser ut?! Det är ju hur jag är och vad jag utstrålar som spelar roll.

Detta ska bli jag. Nu kör vi tjejer! Inget mer trycka ner sig själv för det vi ser i spegeln. OK?

2 kommentarer:

  1. Jag behöver ingen spegel. Varje morgon när jag vaknar gör jag en mental scanning av min kropp. Ibland känns den lätt och smidig, ibland svullen och otymplig. Det avgör mycket av mitt morgonhumör och påverkar inte sällan hela min dag.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag vet precis vad du menar! Så gör jag med och det är inte heller så bra...

      Radera