Att vara mänsklig innebär att vara en människa med fel och brister. En som inte är perfekt och inte vet allt. En som gör fel och ber om ursäkt för det. En som älskar efter bästa förmåga och som förlåter så ofta det går. En som gör sitt bästa och det är bra nog.
Detta faller sig inte naturligt för mig. Jag har alltid hackat på mig själv, tryckt ner mig själv, sett andra som bättre och inte tillåtit mig att njuta av livet. Bantat, lämnat relationer, pushat mig till utmattning, krävt mer av mig själv och min omgivning än vad som är rimligt och inte stannat upp för att skörda det som jag sått.
På senare tid har jag börjat kunna älska mig själv på ett annat sätt. Ge mig själv den mat som min kropp mår bra av, den vila som jag behöver, den uppskattning som jag förtjänar och tillåta mig att göra fel och misstag. Att vara mänsklig helt enkelt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar