Jag tänker inte nöja mig

"Du lever i en drömvärld", sa mamma till mig ofta. "Det kan inte alltid vara som på film", fortsatte hon. Men jag kan inte acceptera det och vill inte nöja mig med mindre. Kärleken ska vara självklar, stark och pirrande. Livet ska inte handla om måsten, ångest och bitterhet. Veckan ska inte vara en transportsträcka till helgen och att det är inte okej att inte skratta varje dag. Jag kan inte nöja mig. Inte när jag vet vad vi kan åstadkomma om vi kämpar för det.

Jag vill leva med en man som älskar mig för alla mina tokigheter, inte trots dem. Jag vill längta till mitt jobb på måndag morgon, äta den mat som kroppen mår bra av, få tid över till att vara spontan och inte ruta in mitt liv i rädsla om att jag annars inte kan hantera svängarna. Jag vill njuta av de små ögenblicken och se människorna i mitt liv precis som jag också vill bli sedd. Det kan inte alltid vara så här. Vissa dagar regnar det, och andra kommer deppet på besök. En tredje äter jag för mycket av det goda och bråkar med mamma. Men att nöja mig med att leva med en man som inte riktigt uppskattar allt jag är och gör, eller stanna på ett jobb där jag inte trivs, det är inte för mig. Då är jag hellre singel och byter jobb.

Jag trivs bra med livet. Pusselbitarna börjar falla på plats och då finns det ingen anledning till att släppa in någon som inte riktigt hör hemma här. Jag syftar så klart på helgens date. Med mottot att jag alltid vill göra allt som står i min makt för att inte ångra skrev jag ett gulligt sms till honom efter att han rest hem. Tack för mys och hoppas på att ses snart igen, var kontentan av det. "Vi får se till att hitta en dag som passar oss båda snart", fick jag tillbaka. Efter den kallduschen gick det upp för mig: någon som är kär eller vill ses igen skriver "vad gör du imorgon, dagen efter det eller nästa helg?". Det pratas inte om datum och planer, då ångrar man att man klev på det där tåget hem och tankarna handlar bara om hur man kan komma på tåget igen.

"It makes no sense to be second in someone's life, when you know you're good enough to be first in someone else's."

Det var en ganska skön känsla av visshet som kom över mig. Självklart vill jag inte nöja mig med detta. Skönt att veta så att jag kan gå vidare. Kanske ses vi igen men om det inte blir mer engagemang än detta så kan det kvitta. Jag är nöjd som det är och snart, mycket snart, tror jag att mister right står där. Jag känner det på mig hihi.

De smakar inte som svenska men åh vilken lyx med jordgubbar! På gröten, i yoghurten, till grädde eller bara som de är :)