Att resa med ett "mat-handikapp" gick bra

Rom var underbart. Jag ställdes inför några prövningar i början men klarade de bra, mycket tack vare ett förstående resesällskap. Maten var underbart god men det blev ingen pizza, pasta eller glass för mig. Jag njöt istället av grillade grönsaker, entrecote, lax, cappuccino, prosciutto, mozzarella, olivolja, kycklingbröst och salami. Dock smakade jag lite fyllning av en pizza samt någon tugga av en juvlig ravioli med spenat och riacottaost. Och det gick bra. Jag har inte haft sug under resan alls. Inte fysiskt i alla fall. Det lilla sug som förekommit har varit psykiskt. Att jag velat fly från jobbiga situationer med mat. Känslan av att ta sig igenom dem istället för att döva känslor med mat är fantasktisk. Jag är stolt över mig själv för att jag klarat min första utlandssemester med maten och relationen - och kunnat njuta.

Jag kan säga er alla att italiensk mat passar oss LCHF:are bra. Man beställer in kött/fisk/korv/ost/skaldjur för sig (lite konstigt att endast få in protein men bra) sedan kompletterar du med vad du vill ha till. Jag tog olika former av grönsaker och ostar. Till detta rikligt med olivolja :) Perfekt! Ett varningens finger höjer jag dock för hotellfrukostarna. Det liknade mer ett café än en frukostbuffé. Chokladcrossianter, sockerkaka, bullar, vitt bröd, frukt, sockerflingor, fruktyoghurt, munkar och marmelader. I ett litet hörn fanns äggröra och bacon som jag livnärde mig på tillsammans med en kopp te.

Som jag har skrivit förut är planering A och O för att vi matmissbrukare ska kunna njuta av en semester (eller livet i allmänhet). Jag hade med mig makrill i tomatsås, kokt ägg, avokado, paranötter, kokosfett och rapsolja. Jag kompletterade frukosten med kokosfett eller avokado, tog en burk makrill, avokado och nötter när det krisade till lunch första dagen och sedan flöt det mesta på men jag kände mig säker genom att jag alltid hade nödproviant med mig och inte gav utrymme för "men det fanns bara det", eller "jag var tvungen att äta detta som kom in", eller "jag tog fel beslut eftersom jag var så hungrig".

Jag är glad att vara hemma och åt min favoritfrukost till middag eftersom jag saknat den så mycket :) Men jag och mitt resesällskap har redan bestämt oss för att återvända till Rom samma tid nästa år. Då ska vi bo i de gamla delarna av Rom som heter Trastevere och var alldeles underbara. När vi hittade dit vändes hela reseupplevelsen till det bättre och för att jag ska kunna njuta även av god frukost ska vi ha en lägenhet nästa gång. Fantastiskt att det fungerar så bra att resa med ett "mat-handikapp".

Jag återupplevde kaffe efter många år utan. En underbart god cappuccino
(som serverades med ett sött fat med kakor som mitt sällskap fick njuta av)
fick mig att nästan känna smaken av choklad. Undrar om man
kan hitta detta lilla underverk hemma?