Det där förädiska vita giftet gör mig till en annan person. När jag drogar på socker kan jag inte tänka klart. Jag ljuger, smyger, skäms, blir trött, paranoid, hög och kan inte sova (jag som annars somnar på 2 sek). Och humöret ska vi inte prata om. Snäser av kollegor, harmas på vänner, känner enorm kärlek ena stunden och hat i nästa. Det kan inte vara lätt för min omgivning att hantera mig då.
Nu har det gått 17 dagar sedan jag åt socker sist och hade en hetsätningsattack. Jag märker tydligt hur suget minskar, hur mina humörsvängningar börjar avta och att jag börjar känna mig som mig själv igen. Det sägs att det tar tre veckor för sockret att helt gå ur kroppen och jag längtar tills dess. Men bara för att det fysiska blir bättre hänger inte det psykiska alltid med.
När jag skriver att jag börjar bli mig själv igen syftar jag på hur jag är och mår som person. Vikten, musklerna och anpassningen tillbaka till min kropp kommer att ta tid, det vet jag, och så blir det självklart efter en sommar av upprepade återfallsperioder. Hur som helst hade jag igår en underbart mysig eftermiddag/kväll tillsammans med mina bästa vänner. En fika ute i sensommarsolen som blev till en middag när vi flyttade in på caféet och sedan hem till K för att rensa svamp, dricka te och kolla på Sex and the City. I min mening perfekt fredagnöje.
Mitt i allt det här blev jag känslosam. Rörd, ledsen, kärleksfull och varm. Att jag har suttit hemma och prioriterat äckliga kakor, berg av lösgodis och hinkar av glass istället för att vara med mina vänner under sommaren gör mig ledsen. Samtidigt var jag så otroligt glad och tacksam för att jag nu satt där med dem.
Jag är på väg tillbaka men tar inget för givet. Jag kan falla imorgon eller redan idag. Men för var dag som går känns tanken på socker mer främmande. Den kommer inte upp i jobbiga situationer men det gör däremot tanken på nötter som snackas. Det är ett lågdosberoende som jag vill jobba bort men nu är sockret det primära.
Och att få gåvan att lära känna sig själv igen, på djupet är värt så mycket mer än allt lördagsgodis i världen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar