När det går bra med maten, livet är på din sida och du har fått koll på tankar och känslor - då är det lätt att börja slappna av och trappa ner. Det jobb som fick dig dit du är idag är som kondition, fortsätter du inte att underhålla den kommer det att gå utför.
Vandringen till tillfrisknande från beroendesjukdomen är något vi måste jobba på varje dag. Slutar vi ringa OA-samtal, gå på möten, ringa vår sponsor och börjar äta utanför matplanen kommer det fort att gå utför och snart sitter du där i soffan med en påse godis och undrar vad som hände - allt gick ju så bra!
Jag måste påminna mig själv varje dag att jag lever med den här sjukdomen. Inte släppa garden, inte glömma helvetet som den första tuggan innebär.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar