torsdag 20 oktober 2011

Kroppsnoja

Prestationsångesten som jag känner över min kropp kan vi lätt härleda tillbaka till min mulliga barndom och alla reklamkampanjer med smala tjejer som sätter idealet. Min strävan efter en perfekt kropp är det som har gett mig den beroendesjukdom jag har idag tyvärr. 

Kakförbud och bantning redan vid 10 års ålder satte sina spår. I tonåren var det bantningspiller och hetsträning. Morötter och hårt bröd utan smör levde jag på. Tills det slog över. Med överdriven träning och minimalt med mat orkar inte kroppen hur länge som helst. Jag började "pysa ut" på helgerna med matorgier. De växte sig allt värre och till slut handlade det om varje dag istället för på helgen. Jag hade tappat kontrollen. Sökte och fick hjälp på ätstörningskliniken på Akademiska sjukjhuset i slutet av tonåren. Men min kroppssyn var den samma. Och ekorrhjulet fortsatte år efter år ...

Jag behöver tycka om min kropp för det som den är - se att mina ben bär mig, jag har två händer och fötter som fungerar och en hjärna och ett hjärta som mår ganska bra. Inget annat betyder något. Hur tjejerna på tv ser ut eller att min bästa vän drar storlek 25 på jenas är inget som ska bekomma mig. Men det gör det, och jag jobbar med det varje dag.

Att ha kläder som passar och är bekväma är ett av mina bästa tips. Jag har massor av fina kläder hemma i garderoben som inte passar och tiden för dem kanske kommer, eller så gör den det inte. Huvudsaken är att jag mår bra. Säkert måste jag göra mig av med min bild av hur jag ska se ut, för den stämmer inte.

5 kommentarer:

  1. Oj vad jag känner igen mig i det där! Det ständiga viljan att ha koll tillsammans med en lika ständig känsla av att aldrig vara nöjd. Och å andra sidan: den sjuka fixeringen vid kroppen när man någon gång känner sig nöjd. Aldrig är jag bara min insida.

    SvaraRadera
  2. Nej det är svårt att vara nöjd med utsidan när man heller inte är nöjd med insidan. Prestaionsångest och kontrollbehov hänger ihop med vikthetsen och smalideal tror jag. Varför kan vi inte vara lite snällare mot oss själva? Då tror jag att många tjejer skulle må bättre.

    SvaraRadera
  3. Jag köpte ett par underbart sköna baggyjeans för ett par veckor sedan. Ett mycket bra inköp! Jag får till och med plats med långkallingar under utan att det sitter åt:) Vilken frihet!

    SvaraRadera
  4. Lina, det lät som en mycket bra idé. Annars är lite tjockare klänningar min nya favorit. Idag har jag en vit från H&M. http://www.hm.com/se/product/95352?article=95352-A

    SvaraRadera
  5. Åh, tjockare klänningar har jag aldrig testat med älskar att känna friheten i en klänning. Jag ska nog kika efter en sådan:-)

    SvaraRadera