söndag 30 oktober 2011

Suget kom över mig

Hade planerat att cykla till Coop Extra för att storhandla idag. En rutin som jag tycker mycket om. Kan gå i timmar bland hyllor och pallar. Tycker att det är mysigt och det känns bra att bunkra upp med ny nyttigheter inför veckan. Idag kände jag mig lite skör. Vet ni hur jag menar? Inte vidare snygg, blek, orkeslös och med känslorna bubblande direkt under ytan.

När jag kom till affären strosade jag en stund vid grönsakerna och allt kändes bra. Märkte hur jag började irritera mig på folk runt om mig. Tog omvägar för att få vara ifred. Kände mig virrig och började titta på sånt som jag inte kan äta. Kände tankarna komma och plötsligt var han där - Sug. "Lite glass en söndag är väl inte fel?" "Köp nötter, mörk choklad och annat LCHF-tillåtet" "Ett par hundra gram Marabou vore inte fel...". Så dök en bekant upp. Jag såg henne och sökte genast skydd. Det kan låta märkligt men när jag är på sånt humör vill jag inte träffa någon. Skulle helst se att de hade tömmt affären på folk innan jag klev in haha.

Det som från början varit en trevlig upplevelse förvandlades till en mardröm. Jag fann mig själv stå framför hyllan med mörk choklad. "2 för 30 kr". Gick sedan till hyllan med nötter och stirrade på den en stund. Tog mig samman, gick till kassan och betalade veckans hälsosamma mat. That was it.

Hur gjorde jag då för att stå emot suget? För det första var det inget monstersug. Jag hann stoppa det innan det blev det. Göd inte tankarna utan fokusera på handlingen. Se till att bli klar och gå därifrån. Men framför allt så ställde jag mig frågan: "vad kommer att bli bättre om jag köper nötter/choklad/glass/godis?". Inget. Absolut ingenting. Snarare tvärtom. Det är inte alltid lätt att vara rationell i en sådan situtaion men ifrågasätt åtmindstånde dina tankar så har du kommit en bit på väg och just idag var den biten tillräcklig för att jag skulle låta suget vara.

2 kommentarer:

  1. Åh vad du är bra:-)

    Så höll jag jämnt på tidigare: gick runt bland hyllorna, gick fram och tillbaka och brottades med tankar om jag skulle ha, vad jag skulle ha och jag ville, som du, absolut inte träffa någon jag kände!
    De få gånger det händer nu, då vet jag att jag absolut inte ska ha något! Då flyr jag fältet, betalar i kassan (och om jag skulle ha fått med mig något till kassan som jag vet att jag inte vill ha (magkänslan säger det tydligt och klart), då bryr jag mig inte om vad kassören tänker utan lämnar det till honom/henne, det är inga problem, de är till för att serva kunderna!)(och om du har tagit en påse med lösviktsnötter någon gång, ställ den i en hylla bara, personalen blir bara glada av att få ta in den i fikarummet;-) Sedan går jag hem och är stolt och nöjd!

    Nu när jag tillåter mig att köpa något och vet innan vad jag ska ha när jag går till affären ex mörk choklad då går jag bara fram till hyllan, tar den och går därifrån som världens naturligaste grej. Inga tankar, inget velande. Då mår jag bra och då träffar jag gärna folk!

    SvaraRadera
  2. Det låter som att du har en sund inställning till att handla och jag tror att jag är en bit på väg att också få det. Ju fler gånger det går bra, desto starkare blir jag. Skönt att höra hur bra det kan bli, tack för det!

    SvaraRadera