Det är alltid samma sak. Stora planer för helgen, högtiden eller semestern. Längtan, förhoppningar och glädje. När dagen, resan eller vad det nu är kommer så vill jag inte längre. Vill stanna hemma och dra ett täckte över huvudet eller göra något helt annat. Har jag bokat in fest och dans vill jag titta på film och mysa. Har jag bokat in mys vill jag dansa. Ja ni förstår. Alltid samma visa.
Varför är det så här? Någon som känner igen sig? I min värld som beroendeperson är det svart eller vitt. Antingen är jag tokpå eller helt off. Finns inte så många mellanting men jag jobbar på det. Att kunna sänka förväntningarna och få kul trotts att jag inte vill gå. För ofta handlar det om förväntningar. Jag har längtat och förstorat upp något under en tid så när det väl är dags kommer rädslan om och griper tag i mig: "Tänk om det inte blir så kul som du tror. Tänk om det blir fiasko!". Och så vill jag inte mer.
Jag hanterar mina rädslor genom den rädslolista jag gör i 12-stegsprogrammets fjärde steg. De ska upp på listan, ut i ljuset och bort från mig. Genom att medvetandegöra dem och sedan dela med mig av vad som skrämmer mig tar jag ett stort steg. Att sedan analysera varför jag är rädd och vad jag kan göra istället är en del av mitt tillfrisknande. Vad är du rädd för?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar