Fick en kommentar från Em som jag tänkte skriva lite kring.
"...Jag har hört talas om OA tidigare, men blev avskräckt när det handlade om Gud och så vidare, är så gott som ateist. Men kanske är det värt ett försök i alla fall? Det skulle vara roligt att höra lite mer om hur OA fungerar, telefonmöterna och dina personliga åsikter om programmet. Hur fick du din matplan? Och hur äter du kokosfettet? Stod i boken Sockerbomben att man skulle blanda ut det med varmt vatten, men det låter inte vidare gott och vad gör det för nytta?..."
Jag kan säga att jag inte heller var vidare förtjust i begreppet Gud innan jag kom till OA, även om jag inte var ateist. Min Gud var en gud som jag bad till i nödsituationer och när jag ville något riktigt illa. Annars trodde jag att jag själv kunde styra det mesta. Vem behövde Gud? Så när jag kom till OA var jag så förstörd, sönderknarkad på socker och hade förlorat hoppet om ett drägligt liv. Jag var villig att göra allt. Inklusive att försöka tro på en kraft större än mig själv. Och det räddade mig. Att släppa kontrollen är det bästa jag har gjort och att lämna över mitt liv, min dag och mina relationer till min högre makt har varit en stor del i mitt tillfrisknande.
OA är en förening av män och kvinnor som genom att dela sina erfarenheter tillsammans tillfrisknar från sjukdomen tvångsmässigt ätande. Vi jobbar i AA:s 12 steg och de som gått igenom stegen är sponsorer åt nykomlingarna. Att hjälpa någon annan är ett sätt att bli frisk.
Det finns "live-möten" och telefonmöten att delta på. Båda tycker jag fungerar bra men visst är det skönt att ibland träffas på riktigt. Vissa OA-vänner har även blivit närmare vänner och som jag umgås med utanför OA. Att ha någon att ringa, någon som förstår och som jag inte behöver förklara mig inför, när suget kommer, när livet känns tufft eller jag hamnar i självcentrering är underbart.
Min matplan har jag fått av en kostrådgivare som nu har slutat. Men jag vet att Marielle på Valet kan hjälpa dig om du vill. Det kostar en summa men det är det värt alla gånger!
Till sist. Jag gillar inte kokosfett nå vidare men ser det som min medicin. Det har en rad antiinflamatoriska egenskaper, höjer fettförbräningen och "smörjer" på insidan. Jag tar en tsk till maten ibland, har det i mitt te och det går även bra att steka i det. Prova vad som fungerar bäst för dig!
Jag får fundera vidare på OA, och som du säger, kanske det är just insikten om att man inte kan påverka och styra allt själv, som är bra att inse. Det vore även skönt att prata med människor som förstår ens situation, som är i den själva eller har varit. Tack för svaren :)
SvaraRadera