Mina första gottgörelser ikväll. Två mycket nära vänner som fick en mer generell ursäkt för mitt beteende som kanske har sårat och förvirrat dem under tiden då jag varit aktiv i min sjukdom och inte haft verktyg för att hantera livet och känslorna. Den ena bad jag även om ursäkt för att jag stulit sockerprodukter ur hennes frys när jag lånade lägenheten i somras. Det var tufft men allt ska ut. Tårarna kom och nu efteråt finns det ingen hejd på dem.
Fick bra mottagande och jag vet att dessa var de "lätta". There is more to come... Men en i taget. Fokus, lämna över och be. Det känns bättre efteråt. Som att ta ett bad och bli riktigt ren. Prova du med. Be någon genuint om ursäkt för något som du känner skuld, skam och ånger inför. Lättnaden efteråt är skön och känslan av att livet kanske kommer att ordna sig till slut infinner sig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar