tisdag 13 december 2011

Det krävs hårt jobb

Det finns ingen anna väg till tillfrisknande. Det krävs att du gör ett sjuhelsike hårt jobb. Det måste inte vara svårt eller omöjligt men det kommer att ta mycket av din tid och energi. Men åh vad mycket man får tillbaka. Tusen gånger om!

Att lägga om kosten, äta på en matplan och skaffa en sponsor som du kan bolla matfrågor med är första steget. Ibörjan tycket jag att det var svårt att veta vad jag kunde äta, hur mycket och att ha vågen med mig var skämigt. Men idag, tio månader efter att jag gick med i OA, fick matplan och sponsor, går det som på räls. Jag behöver inte tänka när jag tar mat, jag vet vad jag kan äta och inte. Vågen är alltid med hemma men äter jag ute lämnar jag den hemma nu eftersom jag har fått ett bättre ögonmått. När matvanorna väl är på plats, ja det är då det riktiga jobbet börjar...

Havererade relationer, ångest, oro, oförmåga att hantera känslor, sopa jobbiga saker under mattan (eller i munnen) och ett stort kontrollbehov var det som fick mig att överäta. Maten blev min flyktväg och jag isolerade mig allt mer. Jag självmedicinerade med socker och kolhydrater. Men mådde allt sämre. Visst är jag född med en kolhydratkänslighet men mitt sockerberoende har jag byggt upp genom mitt destruktiva levende. Sista tiden innan jag kom till OA överåt jag enorma mängde socker varje kväll. Nästan ingen mat, bara socker och snabba kolhydrater.

Jag har erkänt att jag är maktlös inför maten och inte längre kan hantera mitt liv. Börjat tro på, och lämnat över mitt liv till, en kraft större än mig själv och därmed släppt mitt kontrollbehov och viljan att spela Gud. Jag har städat ut irritation, aggrission och rädsla. Börjat gottgöra de som jag skadat eller sårat. Nu är det snart dags att lära mig att leva det nya livet VARJE DAG. Allt det som jag hittills gjort ska komprimeras till min vardag. Varje gång jag sårar någon ska jag be om ursäkt, varje gång jag irriterar eller blir arg på någon ska jag be för denna person och även erkänna det för en annan OA-vän. Varje dag ska jag lämna över till min högre makt och acceptera det jag inte kan förändra (ex. att jag inte kan äta socker). Varje kväll tittar jag på mitt beteende - hur har jag varit idag och vad behöver jag jobba med? På så vis kommer jag inte att behöva samla på mig så mycket damm att det måste storstädas igen.

Nya vanor kommer inte över en natt. Det krävs hårt jobb för att uppnå dem. Jag har kämpat och så här på sluttampen är det lätt att slå av på takten och bli lite slö. Känner det och behöver därför lägga i en till växel nu. Jag är så tacksam att ni är med mig på resan. Nu kör vi vidare!

3 kommentarer:

  1. Det nya livet:))))Låter härligt.....sinnesro:))))
    Fortsätt jobba!!!

    SvaraRadera
  2. Tack för kloka ord och inspirationen.... jag samlar mig...

    SvaraRadera
  3. Det nya livet är härligt! Det är inte alltid lätt men det är ett enkelt program att följa. Ju mer man jobbar i det desto mer vettigt blir det. Håller tummarna för er också! <3

    SvaraRadera