Visst är det charmigt med de som gärna tar en kaka till och som äter precis allt som de blir bjudna på? De som gärna är smala och söta men som till synes kunna trycka i sig vad som helst utan att det syns på dem? Såna är trevliga att bjuda på fika, eller ja, överlag att umgås med. Så verkar steriotypen se ut. Du ska äta allt, gärna ta om, och uppskatta socker men du får inte gå upp i vikt eller banta, då är du tråkig. Tackar du nej är du tråkig och är du tjock är du inte heller kul att umgås med.
Hur ska man kunna leva upp till detta? Jag skriver man för att jag har vänner som faktiskt passar in i denna mall, som helt oprovocerat fötts med bra gener och som inte ens kan stava till ätstörd men ändå äter socker till det kommer ut genom öronen på dem och drar storlek 26 i jeans. Hur är det möjligt frågar jag mig. Jag som går upp i vikt bara av att titta på en bulle. Och som gladerligen tar tio bullar men då också kommer att fortsätta att äta när ingen ser. Men jag är in´t bitter! ;)
Det finns så mycket som mina smala, matglada vänner saknar som jag har. De har andra problem i livet som inte kan lösas med ett tolvstegsprogram. De är olyckliga ibland även om de är smala och de tycker inte om sina kroppar alla dagar heller. Vad jag vill säga med detta är att vi måste gå bortom maten och kroppsidealen och faktiskt inse att det är underbart att det finns en sån bra hjälp att få på våra problem. Det finns dem som lider av saker som det inte går att hantera, som gör livet nattsvart för dem - du behöver inte vara en av dem. Du kan bli både rolig och matglad igen, bara inte på samma sätt som tidigare.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar