Fortsätter att "bara göra" och det har redan gett effekt. Trots en rörig dag med nya jobbet så tycker jag att jag kan finna stunder av ro och lugn. Framför allt är jag gladare i själen. Sen om det är att jag jobbar på mer i programmet, blivit frisk, börjat träna eller att min brustna hjärta börjat läka vet jag inte. Troligen en kombination av allt.
Har lite svårt att hantera när livet snurrar fort och jag inte får tid för reflektion. Idag knackade hantverkaren tidigt i morse för att sätta upp lite saker i lägenheten, jag gick till jobbet och tokjobbade hela dagen (med undantag för ärenden på lunchen) för att efter det möta upp mamma och laga middag hos mig. Nu har hon precis åkt och jag ska ringa min sponsor. Känner hur luften går ur mig när jag vet att jag ska jobba ännu mer imorgon, träna med en kompis efter jobbet för att sedan ta med henne hem till mig innan vi går på after work/middag ute.
Säkerligen kommer det att bli en toppenkväll men på något vänster känner jag alltid för att hetsäta när det blir så här mycket. Det är lugn för mig. Avslappning genom att stoppa något i munnen. Stänga ute världen istället för att leva i den. Jag är så ovan att leva att det är som att jag får träningsvärk av det.
Läste i boken om medberoende att vi medberoende är typiska arbetsnarkomaner som vägrar att njuta av livet och är så upptagna att vi inte hinner känna livsglädje.Vi skjuter upp och förhalar saker, lastar på oss själva stora högar av skuld och osäkerhet, hindrar oss själva att känna närhet och tillit till människor genom att fly från förhållanden, undviker ställningstaganden, stannar i destruktiva relationer och undviker människor som är bra för oss. Detta var mitt liv förr och en del stämmer fortfarande. Jag har svårt att stanna upp och njuta, skörda det jag har sått och vara stolt över mina framgångar. Det jobbar jag vidare på.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar